Det är dags för tv-rutan igen!

Världens längsta dag, det här kan faktiskt möjligtvis vara världens längsta dag. Nej jag överdriver såklart men lång är den. Phuuu. Den behöver ju nödvändigtvis inte vara dålig för att den är lång, nej nej tvärtom den har varit faaaantastisk (som min vän burken hade sagt).

Min hjärna har gått på högvarv idag. Vi kan kalla det för mama multitasking. Jag vet inte hur jag får till det men oftast så får jag ju det. Handla, mejla, byta blöja, handla present åt en av tvillingarna som fyller imorgon ja för den andra fyller ju i övermorgon (ochjodomärfortfarandetvillingarmenföddapåolikadagar) städa, prata i telefonen och samtidigt boka världens mysigaste stuga till hela familjen som ska få åka på ett litet äventyr med intiativ av mig.

Måste berätta om något som jag var med om idag. På Willys. Jag går där i min egna lilla värld, Charlie och Colin levde rövare trots att jag bestämt tryckt ner dom i en kundvagn. Allt var som vilken dag som helst tänk er att jag och min lilla familj går där så harmoniskt och i bakgrunden spelas en skön, lugn och härlig musik. Plötsligt så byts musiken ut mot ett gallskrik. Ett litet barn ligger nerbäddad med overall och åkpåse i en vagn och skriker för sitt liv. Mamman försöker tysta barnet men det är otröstligt. Hon låter det lilla barnet ligga kvar i vagnen och snyfta medans  hon själv tar av sig sin vinterjackan. Återigen försöker hon dra på vagnen fram och tillbaka för att försöka tysta barnet men det går inte.

Jag höll på att bli galen. Alla mina moderskänslor ville få mig att gå dit och be henne ta av barnet alla ytterkläderna. Så såg jag att hon böjde sig ner över vagnen och jag tänkte YES hon tar upp honom och svalkar av honom. Men det gjorde hon inte.

Alltså vad gör man i en sådan här situation? Ska man gå fram och säga till eller bara svälja och hoppas på att mamman nästa gång faktiskt förstår att barnet blir för varmt i en nerbäddad vagn med ytterkläder och åkpåse. Det var hur som helst väldigt jobbigt att se det hela. Allt i mig tyckte det var fel och jag har tänkt på det hela dagen.

 Mitt i mitt multitasking så borde hunnit med att åka ner till stan idag. Det var planen. Jag är sugen på nya brallor. Kikade in på clarks istället och hittade dessa 🙂 Gillade båda! Vad tycker ni? Ser en blå gullig blus till båda byxorna och ett par schysta converse, det funkar alltid!

image

image

Det fick en liten uppdatering i garderoben, nu vill jag bara att våren ska komma, deal?

Trött på torra läppar och bleka kinder, vill ha brunbrända ben och sommarhatten på! Jo jag måste ju berätta att jag snart kommer synas i ett nytt tv-program. Glad och nyfiken, ska såklart berätta mera om det 🙂

image

 

Godnattpuss ♥

  1. Det händer att jag funderar på vart vissa föräldrar glömt skallen?
    Jag skulle oxå känna lust att gå fram till en sån mamma men jag gissar på att jag ändå skulle ha låtit bli. *L*
    Gillar jeansen!

  2. Jag tycker inte man ska lägga sig i hur andra sköter sina barn även om man själv tycker att det är fel. Visst är det svårt att bara ignorera när man verkligen känner att man blir illa berörd men jag tror inte det blir bättre om man kommenterar saken.

  3. Byxorna är skitsnygga. Jag har dom understa. Vilket märke är dom beiga?! Enda gången jag skulle kommentera någon annan förälder är om man ser att barnet blir illa behandlat. Då är det vår skyldighet att göra det. I detta fallet hade säkert mamman misstolkat och blivit arg bara .

  4. Blir så illa berörd av sånt där. En gång när jag var i en klädaffär var där en mamma med en liten bebis som skrek och skrek och skrek i vagnen. Hon låtsades som ingenting och gick runt och kollade kläder i godan ro. Hörde henne prata med en bekant och berättade att bebisen var tre veckor 🙁 Klarade inte av att höra det hela så jag gick. Själv klarar jag inte av att min 8-månaders gråter en sekund. Barnmisshandel är vad det är. Men vad ska man säga?

  5. Du klär varken i byxorna eller jeansen, har dock svårt att tro att någon överhuvudtaget skulle göra det med den konstiga passformen!

  6. Jag hade nog inte kunnat hålla mig frän att säga till mamman. Tydligen så kunde hon inte själv förstå att det var för varmt för barnet! Man säger ju inte till för att lägga sig i eller vara elak utan det är ju för att man bryr sig om barnet. Om det skulle vara en självklarhet för alla att man inte ska bädda in barnen för varmt så skulle nog inte bvc informera om det så mycket. Så för barnets skull så skulle jag ha dag till.

  7. Näe, man ska nog INTE gå fram till mamman, men man bör ändå göra det. Om ungen ligger nedbäddad i overall och kanske åkpåse i en vagn, det blir en jävla bastu det.
    kanske bara sagt..”jag ser du tar av din jacka, för det är varmt, kanske är det vart därnere i vagnen för bebis också”…
    Sen måste jag få säga nåt negativt fast man får väl dina övriga läsare på sig. De där beiga byxorna är inte fina….
    Inte på nån 🙂 Så det är ingen kritik mot dig.

  8. De beiga byxorna var inte fina i modellen, jeansen skitsnygga (Please va?)
    Hade inte sagt till någon annan hur de ska sköta sina barn, om inte våld var inblandat.

  9. Skulle nog ha sagt till men lite försiktigt, absolut inte låta kritisk. Kanske ge henne en medlidsam blick och sagt något i stil med att ”visst är det jobbigt….prova att klä av honom lite, det kanske är varmt?” och ge ett litet leende….eller något. Det är ungefär så jag skulle vilja bli bemött själv i så fall. Att vara ”översittare” eller kritisera funkar inte.

  10. Vet inte om jag hade sagt till mamman, men tycker att man bör göra det. Har en bebis som ofta skriker lite innan han somnar och då kan det vara svårt att veta om han är trött eller om något annat är fel. De nätter som han och jag dessutom har sovit dåligt på natten är det extra svårt att tänka om och inse att något annat är fel. Det värsta som kan hända är att mamman blir arg och det kan jag väl leva med. Samtidigt så mycket svårare att veta vad man ska göra när man står där i affären.

  11. Men hallå det är på Clarks hemsida hon hittat bilder på byxorna o modellen är inte Madde, det måste ni väl se….denna har en lite annan kropp än m.

  12. Åh det är ett par Please-jeans va? De är ursnygga! Vet du vad modellen heter? Har länge funderat på ett par och just de där var bara så perfekta, på din kropp iaf 😉
    Kram

  13. Alltså hade det varit jag, som första gångs mamma och du hade kommit fram som fött 8 barn så hade jag varit otroligt tacksam för ett råd. Det hade liksom varit okej för du är som urmodern som gjort det 8 ggr om 🙂

Kommentera inlägget

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

LOADING..