Det är ni värda ♥

Nu är mitt etsa-visum fixat och jag har börjat planera vad jag ska ha med mig i resväskan till New York. Packa lätt, sköna skor, stödstrumpor och ett riktigt jäkla bra humör! Jag har lite resfeber nu ska jag erkänna. Ibland får jag nypa mig själv i armen och så skriker jag lite när ingen hör mig. Hahaha som en unge på julafton. Alltså fattar ni att jag kommer kunna stryka en av mina top tio på min bucket list! Gaaaah, det kommer bli så fruktansvärt häftigt! Men jag kommer också ha lite ångest, jag har ALDRIG varit ifrån mina barn en hel vecka, som högst ett dygn! Kommer pussa ihjäl dom innan jag åker och fälla en tår eller två. Kommer på mig själv med att upprepade gånger gå igenom med Micke vad han ska tänka på och inte. Tänker för mig själv att jag ska handla hem alla nödvändigheter så allt finns. Jag har förbjudit Micke att ge Emmy chips och sånt som kan fastna i halsen. Ja det låter kanske smått hysteriskt men JAG VET hur det är på riktigt när ett barn sätter i halsen. Usch, om jag inte hade agerat som jag gjorde då så hade Adam bara blivit två år gammal. Han blev medvetslös, vit för att sen bli helt blå i hela ansiktet innan han försvann i mina armar. Efter det blev han inlagd på barn på universitets sjukhuset i Linköping. Hemskt tid som jag aldrig kommer glömma, jag hade gärna länkat till dessa inlägg men de är borta??? Tyvärr är alla bilder också borta på bloggen från den tiden, något som jag är väldigt ledsen över. Hur kan de bara försvinna? Man kan gå tillbaka till november 2009 men alla bilder är borta, och tidigare inlägg också. Blir så arg, trodde det låg kvar länge? Ni som är IT-proffs, berätta för mig varför. Däremot om man tex googlar  Adam sjuk och mitt namn och väljer bilder så kommer bilderna upp fast suddiga när adam sitter med sin giraffe och elektroder på hela huvudet. Nu gick jag ifrån ämnet lite, men ni förstår säkert min oro. Jag misstror inte Mickes omdöme eller föräldraskap, men jag är väldigt överbeskyddande pga av sådant som hänt tidigare.

I resväskan kommer jag också packa med mig mina favoriter från mikkas.com ♥ Min blåa klänning, en svart tidlös broderad skapelse och lite annat smått och gott. Jag skrev för ett tag sen att jag hade en överraskning till er, bättre sent än aldrig här kommer den! I samarbete med mikkas.com så kan jag from idag och 48h framåt ge er 25% rabatt om ni uppger kod: MADDE25 

_14A5545

_14A5478

_14A5416

image

_14A5542

_14A5528

_14A5527

_14A5516

Skorna hittar ni HÄR! Jättesköna superga i olika färger som passar till allt och bra pris också!

Min fina vän Angelica har på sig den svarta broderade skönheten. Åh den är så himla fin, passar både till vardags som till fest.

_14A5626

_14A5632

_14A5714

_14A5611

Är det något som jag gillar på sommaren så är det vitt. Det är alltid fräscht att ha vitt på sig och man känner sig somrig. Det här är två andra favoriter. Galiah tank 499kr och Lina dress 599kr (utan rabatt!!!)

image

image

Hoppas ni hittar något fint till er själva för det är ni värda ♥ Ni hittar alla godbitar HÄR!

Nu ska vi bära in några sovandes barn som slocknat i soffan, och lägga de andra. Sen ska jag ta en snabb PW innan jag själv hoppar i säng. Imorgon ska jag till Linköping igen, mitt andra hem känns det som.

Kram / Madeleine

  1. Förstår precis hur det känns. Första gången jag åkte ifrån mina barn så var dom 11, 15 och 17 år. Jag blev bjuden på en resa till Turkiet och barnen skulle vara själva hemma en vecka med våra två hundar. Dom hade stöttning från mormor och från goda vänner men jag var helt övertygad om att det skulle bli den värsta veckan i mitt liv. Både barnen och jag grät floder när vi sa hej då till varann men sen gick det faktiskt jättebra. Både för dom och för mig.
    Jag ska också åka till Linköping imorgon, luncha och fika med goda vänner.

  2. Hej Madde!
    Jättefin klänning som du visar upp! Den passar dig verkligen! Du passar i alla kläder som du visar upp. Jag önskar att jag kunde trivas med min kropp och oxå våga visa upp mig i klänningar och kjolar. Jag har en del i garderoben men jag har en rumpa och lår som jag inte är så stolt över. Jag har kommit i ett stadium nu när jag vill börja träna lite, kroppen vill men inte hjärnan och jag kommer inte i gång. Hur gjorde du för att komma i gång? Det handlar inte om att jag vill bli smal utan jag vill ha mina former men ändå komma i gång med träningen för hälsans skull. Har du några bra tips?
    Tack för en underbar blogg Madde! Jag är inne och läser varje dag!

    Kramar Linda

Kommentera inlägget

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Information om hur vi använder dina personuppgifter och om dina rättigheter finns på vår hemsida

LOADING..