Det har regnat hela dagen, jag har städat kontoret och fått en hel del gjort. Jag hade tänkt att baka bröd idag ju men orken fanns inte. Istället tände jag ljus, fick middagen lagad (lyx) och kröp upp i soffan. Barnen var också trötta idag, som vanligt på måndagar. Till slut så låg vi allihop som en hög i soffan, en efter en somnade.
Vi tittade på Sofias änglar, om en pappa som blev ensam med tre små barn då mamma Maria valt att ta sitt liv. Herregud vad jag har gråtit, man vill bara krama om hela familjen. Så fruktansvärt, stackars alla berörda. Och att aldrig få veta varför, inte få något avsked och inget brev. Man kan inte ens föreställa sig smärtan. Familjen sa att de ville prata öppet om självmord eftersom ämnet är/känns lite tabubelagt. Jag har ingen nära relation till självmord men ikväll tänker jag lite extra på alla de som har det ♥ Man ska värdesätta alla man älskar och rår om, leva lite mera för dagen och aldrig glömma bort att säga det där man vill säga…
Kram / Madeleine
