Nu är vi så redo som man kan vara – babyskyddet har kommit 🤎 Lättad och glad! Beställde lite andra babysaker också, en varm gosig åkpåse till hösten och vinter och en gosig honeycomb som är perfekt att ha innan det blir jätte kallt. Den passar dessutom både i babyskyddet och att ha i vagnen eller i sängen.

Så smidigt att ha till babyskyddet! Materialet är mjukt och behagligt. Perfekt om man inte vill ta på så mycket kläder på bebisen, och väldigt bra när det är ”mellanväder”.

Och visst ser den ut som en liten honungskaka? Gillade honeycomben jättemycket. Så tips till er från mig! (Den kommer ifrån JOOLZ)

EmmyLou och de andra barnen har hjälpt till att bära ut det vi ska ha med oss till förlossningen till bilen. De vill gärna vara med och förbereda allt tills lillebror ska komma. Omtänksamma syskon, hoppas det håller i sig sen när han är högt och lågt 😂 Jag ska påminna dem om hur mycket de längtade efter honom då.

Vi har haft väskan ståendes ett tag i hallen, men Micke sa igår att han hemskt gärna ville bära ut allt i bilen ifall vi snabbt måste åka. Sist hann vi ju knappt in till förlossningen. Kommer aldrig glömma den där sista biten i bilen, förlossningspersonalen hörde i telefonen att jag ville krysta och tyckte vi skulle stanna så de kunde skicka ambulans istället. Men jag stod på mig och sa att vi snart var framme. Sen hann vi bara upp på rummet så kom Livia. Helt otroligt att personalen var så snabba som de var, de hann tom sätta en infart i armen på mig.

Vi vill absolut inte föda barn hemma eller i bilen, eftersom jag behöver mediciner efteråt. Risken för blödningar är nämligen stor när man har fått många barn. Och så vill jag gärna ha den där underbara lustgasen 😅

Jag känner mig ändå ganska lugn, det ordnar sig tänker jag. Så fort jag känner att det är på gång så åker vi mot förlossningen. Och förresten så vet man ju aldrig hur det ska bli. Bara för att det gick så snabbt sist så behöver det absolut inte göra det den här gången. Lika unikt och speciellt varje gång. Längtar sååå mycket! Har packat med mig så söta saker till honom, världens gosigaste snuttefilt kolla >>HÄR!<< Hur fin!? 🤎 Jag är i vecka 39 nu, så snart är vi i mål!

Just nu väntar vi på att Charlie ska spela klart sin fotbollsmatch, sen ska vi åka till stranden och ta ett kvällsdopp. Jag har lovat att jag ska följa med, orkar ju inte göra så mycket just nu men lite miljöombyte skadar nog inte.

När vi ändå väntar så tänkte jag passa på att länka till min favoritklänning som många ofta frågar om. Älskar den och använder den året om. På hösten och vinter så är det snyggt att ha den tillsammans med kängor och en stickad tröja. Och på sommaren är det härligt att bara dra på sig den när man vaknar. Gillar man inte beigerutig så finns den glädjande nog i en massa andra olika färger, och gillar man hellre enfärgat så finns det också. Klänningarna är prisvärda och supersnygga!

Kan också rekommendera er att kika lite extra på den här sidan för de har så mycket roliga och fina kläder. En sida som stickar ut från mängden 💗

Klicka >>HÄR!<<för att shoppa eller för all del fönstershoppa lite 😀 Ett plus är att de har många storlekar, inkluderande. Kläder ska finnas för alla tycker jag!

Mathilde min Mathilde 🤎 Söta underbara älskade barn. 

Kram / Madeleine

Nu är det nära 🤎 Men inte tillräckligt nära om du frågar mig. Jag vill inget annat än att han ska komma nu. Lilla ”Gösta” kom nu! Det får vara arbetsnamnet idag. Han ska heta det i mellannamn så vi kallar honom det ibland, men fortfarande har vi inte bestämt vad han ska heta. Jag tycker Philip är fint men det får jag a b s o l u t inte ta, det är Williams namn 😅

De senaste dagarna har varit tunga, tycker jag upprepar mig när jag skriver det. Men det är så känslan är just nu. Jag är tung och trött och orkar inte göra så mycket just nu.

Men idag faller i alla fall den sista lilla pusselbiten på plats som jag varit lite stressad över ett tag. Jag får en efterlängtad leverans – babyskyddet! Äntligen fick jag ”tummen ur” och bestämde mig för något som kändes bra. Jag vet inte varför jag inte kommit till skott tidigare, men som jag nämt innan så kanske det har varit någon slags mental spärr inom mig som inte vågat göra det där sista.

Det är ju rätt fånigt egentligen om man tänker efter, för jag menar även om vi inte haft något babyskydd så hade ju bebis kunnat komma ändå. Och då hade vi fått lösa det. Så ja, dumt att mig att inte planerat just den saken i tid. Men nu så, nu är vi beredda och det känns lite läskigt. Känner mig som ni vet lite mera orolig den här gången, och svårt att förstå att det faktiskt är på riktigt. Samtidigt så känner jag ju honom väldigt tydligt hela tiden och det känns tryggt och minst sagt på riktigt.

Det är på dagen snart ett år sedan jag fick mitt missfall, kommer aldrig glömma det! Bland det värsta jag någonsin upplevt. Och det är så mycket med just den här tiden som påminner om det som var då. Jag är väldigt mottaglig för känslor och intryck. Vet att det kanske låter flummigt för en del, men jag liksom känner igen luften, doften och allt runtomkring. Rosenskäran blommade som mest och var som finast, precis som nu. Guldet i skogen växer och skörden blir som bäst. Men jag vill inte alls åka till skogen och plocka svamp. Det ligger  där som ett litet minne inom mig.

Jag har bestämt mig för att inte låta det som hände då dra ner mig nu. För vi väntar ju på det finaste i livet och för det är jag tacksam och lycklig. Och jag är lycklig, fast mina ord kanske låter lite deppiga. Men det kommer över mig ibland, jag är inte mer än människa. Och jag är nog inte ensam om de känslorna. Det finns ju även en pappa som känner väldigt mycket just nu. Och kände även då. Även om det är jag som genomgår det tuffa så är det såklart inte helt lätt att stå bredvid i sådana här stunder.

Jag försöker njuta så mycket jag bara kan av nuet, sådär klyschigt ni vet. Fånga dagen och allt ☺️ Så här ser våra morgnar ut. Våra barn tar gärna sovmorgon, jag och Micke dricker kaffe i lugn och ro och pratar om hur skönt det är att faktiskt få sitta en stund i fred på morgonen. Sen går det en kvart och vi saknar barnens skratt och bus. Hahaha. Minsta lilla ljud från sovrummen så rusar vi in i hopp om att de slagit upp ögonen. Om inte så kan man ju inte låta bli att pussa lite på dom.

Jag vill sova mamma 💭

Så kommer pappa in och direkt så vaknar den lilla busungen 🤎 Alla våra barn är så kramiga. Vill gärna sitta nära, hålla handen och gosa. Även de stora barnen kryper gärna upp i famnen.

Och snart har vi ännu en liten att pussa på. Och som ska få plats här bredvid oss i sängen.

Kom ut nu lillebror så jag kan bråka lite med dig 😄

Roligt att föreviga dessa stunder, för även om man känner sig tung och otymplig så kommer man ju sakna magen lite sen. Livia klappar alltid på magen och och pratar med bebisen, jag undrar så hur hon ska reagera när hon får ett litet syskon.

Vi låg kvar extra länge i sängen imorse, precis som igår och alla andra sommardagar.

Ikväll är det dags för fotbollsträning igen, men jag ska inte följa med. Tänker mig isglass och kanske en Disneyfilm med tjejerna. Orimligt sugen på pizza, men jag vet att jag bara kan äta en tugga så ar det stopp 😂

Första måltiden efter att Gösta kommit däremot tänker jag mig en buffe, mjarå inte så tokigt va? Det ska vara pizza, potatismos, sallad, vegoschnitzel, wokade nudlar, kyckling och två kalla burkar cola zero. Jag begär inte mycket men det vill jag ha.

Så nu vet du det Micke, om du läser det här 🤎

Kram / Madeleine

Idag har vi haft lite kylare väder. Jag klagar inte just nu, känner mig ganska uppsvälld och trött. Så för min skull får det gärna vara lite sämre väder just nu (förlåt alla soldyrkare 🙈). Men jag hoppas på att värmen kommer tillbaka när jag känner mig lite piggare igen. En varm höst skulle väl vara trevligt. Om inte annat så kan väl sensommaren vara behaglig.

Vi har varit ute i trädgården mellan skurarna och jag har vilat så mycket jag bara kan. Tjejerna hjälpte mig plocka blommor, Mathilde och Livia skrattade högt när jag kröp omkring i rabatterna. Jag var tvungen att ta en bild på busungarna. Jag frågade Livia om hon kunde härma mig, hur ser mamma ut Livia?

Hon satt ett tag och funderade. Sen sa hon, hmmm 🤔 Ja det kan jag! 

Jag vet! Så här ser du ut mamma! 

Mathilde fnissade och jag kunde inte heller hålla mig för skratt. Barn är minsann ärliga 😂 Som sagt, jag känner mig inte bara uppsvälld – jag ser uppsvälld ut! Hahahaha.

När alla vaser är fulla med buketter så fyller vi zinkbaljan med dahlior. Tycker det är så himla vackert och på något sätt fridfullt att sitta och titta på. Cafe au lait kommer nog alltid vara en av mina favoriter. Visst är den väl magnifik?

Sommarfötter 🤎

Måste tipsa er om de här fina kläderna som tjejerna har på sig. De är på rea just nu och kostar inte alls mycket. Dessutom finns de i många storlekar fortfarande så passa på att fynda!

Ni hittar dom >> HÄR! << Älskar bäckebölja, både fint och otroligt behagligt mot kroppen.

Klänningen är ju såklart väldigt somrig men visst kan man ha den året om tillsammans med en tröja under och strumpbyxor. Tjejernas favoritkläder 🤎

Lillebror kommer absolut få ärva de här hängselbyxorna av sin storasyster. Jag är proffs på att spara på kläder säger Micke 😂 Men man älskar ju återbruk eller hur?

Våran framsida blommar slarvigt, det står krukor lite här och där. Och det är precis att man kan gå upp i trappan. Det fick bli så det här året, och vet ni det är ganska skönt att ha det lite slarvigt. Det blir fint det med.

Någon gång i framtiden så skulle jag vilja ha en större trädgård som jag kunde forma. Med olika teman, olika former med växter som blommade om vartannat. En köksträdgård och flera fruktträd. Jag är ju bara en glad amatör men man lär sig väldigt mycket med tiden när man väl fått det här intresset. Mitt ”tantintresse” som Oliver säger 😂

Nu sprang klockan iväg, att vända tillbaka på dygnet när man är höggravid är visst inte det enklaste har jag märkt. Men imorgon ska jag gå upp tidigt och baka äpplepaj till familjen.

Kram / Madeleine