Familjen Annorlunda 2011 – nu bloggar jag på MinBebis!

Så här är jag, morsan till de sju barnen som ni kan följa varje måndag på tv4 20.00. Och nu är jag här på minbebis också. Med en ny härlig blogg. Känns spännande!

Tänkte jag skulle göra ett glatt första inlägg. Men måste tyvärr vara en aning allvarlig och förbannad.

Var det någon som såg gårdagens avsnitt av kvällsöppet med Ekdahl? Det handlade om mobbning – vad gör vi åt mobbning? Skolverket dömer ut de vanligaste antimobbningsprogrammen som används i svenska skolor. Och de gör dom rätt i! Man pratar om kamratstödjare och att det är så himla bra att de finns. Men vilka blir utvalda att bli just dessa stödjare? Jo de populära på skolan, de som redan har ett övertag med tankte på deras popularitet. Klingar fel i öronen på mig. En pojkes pappa satt med i debatten, hans son tog livet av sig pga av mobbning.. Han sa något så träffande ”ett barn mobbar inte förens en vuxen sagt att det är okej” Och visst är det så. Tar ingen vuxen tag i problemen så blir det automatiskt okej att mobba.

Han sa även något annat som fick mig att verkligen förstå hur allvarliga problem det faktiskt är på våra skolor runtom i landet. Visste ni att femtio barn dör om året pga av mobbning i skolan. Det är ett barn i veckan. I VECKAN! HELT SJUKT!

Kjell Ericsson känd radiopratare och komiker från ballar av stål var också en av de som satt med i debatten. Han berättade om när han gick i skolan och blev kallad för tjockis. Wille Crafoord var där av motsatt anledning – han var en mobbare. De båda hade olika åsikter och upplevelser från skoltiden. Programmet avslutas med att Wille Crafoord uppträder med en av sina låtar som i ämnet handlar om mobbning. Jag hörde inte hela låten (som tur var) men jag uppfattade en textrad ”har du en gång varit mobbad så är du alltid mobbad” Say what? Kjell Ericsson uppfattade låten som väldigt provokativ och kränkande – vilket även jag gjorde. Han uttryckte sitt intryck av låten med att på ett mycket smakfullt sätt säga ”Wille, vissa står och trampar på samma stället i livet precis som du gör i din karriär – ibland går den inte framåt!” Jag kunde inte sagt det bättre själv.

Wille Crafoord ger mobbarna ett förnöjt ansikte i kvällsöppet men nu kommer hans karriär säkert ta fart! Och det är fruktansvärt!

Mina tankar går till alla de som i skolan blir utsatta för mobbning <3

Peace.

  1. Madde skriver:

    Hej!
    Jag ramlade in på din blogg av en ren slump och hittade det här inlägget. Jag är själv 24 år och blev mobbad större delen av skolgången, för mig ledde detta till psykisk ohälsa som anorexia, depression, stark ångest, men även självmordsförsök. Ända sedan jag lärt mig hantera min problematik och bli frisk från anorexian har jag försökt göra vad jag kan för att ändra på mobbningstrenden, men det är svårt när man inte vet vart man ska vända sig. Det jag tror är att om folk som har varit utsatta själva, som vågar prata öppet om det, och visa sina ärr, visa sina känslor, berätta ocensurerat om hur det känns att drivas till randen av självmord, börjar prata med elever kommer det ge resultat. Om man sätter en människa som jag i ”talarstolen” nån som är hyfsat nära dem i ålder, som de kan relatera till, som kan få de att nästan få lite ångest över hur de beter sig, då kommer de att lyssna.
    Nu blev det här en väldigt lång kommentar, men jag blev så glad över att se någon annan som är så engagerad i frågan så jag kunde inte låta bli 😉

  2. Lena skriver:

    Hej madde var in kolla din blogg får lov säga den är jätte bra 🙂 ,
    såg dig på tv4 tyckeer ni är cool när fick ni lilla tjejen ?? Själv har jag två små tjejer den ena är 4 år och den andra är 4 ½ månad 🙂 . Hoppas ni får en trevlig tisdags kväll

    mvh Lena

  3. hanan skriver:

    Vilket bra och tänkvärt inlägg. Mobbning och utanförskap är så absurt. Jag själv har varit mobbad en gång i tiden på högstadiet och gymnasiet. Inte har jag haft världens bästa skoltider inte. Till alla som blir mobbade, stå på er och låt ingen kränka er.

    Mvh
    hanan
    http://www.bodybazar.blogspot.com

  4. Jenny skriver:

    Såg inte heller programmet, men efter femtonårs arbete med barn och ungdomar i olika åldrar och alla möjliga sammanhag så är jag tyvärr inte förvånad. Det går lägre ner i åldrarna och det finns många pedagoger och föräldrar som väljer att inte se – vilket skrämmer mig.
    Att det sedan investeras massa pengar i program som inte fungerar kan också anses skrämmande, jag tror att den enklaste lösningen är sunt förnuft, civilkurage och att ha drama från förskolan och uppåt. I drama jobbar man nämligen med självkänsla, samarbete, empati,fantasi och aktiva värderingar.

  5. Liz skriver:

    Vilka barn är det som inte har Micke som pappa? och hur gamla är alla barnen ps ja älskar er , är ert största fan!! <33

Kommentera inlägget

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

LOADING..