ANNONS

Detsomärförbjudetsistaveckaninnanjulafton.

/

Då kom dom, de vätskefyllda blåsorna som kliar något fruktansvärt på kroppen. Colin fick vattenkoppor för några veckor sedan och jag var så förundrad över att ingen av de andra barnen fått något. Men som ett brev på posten så besökte dom både Wilson, Charlie och lilla Tuva-Li natten till idag.

Jag trodde först att Tuva-Li bara fått en ordentlig förkylning, hon hostar och snorar. Men när blåsorna kom så visste jag direkt! Gaaah jag blir tokig! Det känns liksom tröstlöst, vi är sjuka jämt! Samtidigt så är det ju jätte bra att barnen får vattenkoppor så de har haft det. Har vi tur så är det värsta över till julafton.

Tuvis har varit som ett plåster på mig idag, hon släpper inte mammas famn. Jag får så dåligt samvete när jag är tvungen att bädda ner henne i soffan för att få saker gjorda. Förstår inte hur jag ska få det att gå ihop, julmat, bak, shopping och sjuka barn. I värsta fall så får Micke ta ut vab (detsomärförbjudetsistaveckaninnanjulafton). Vad gör man?!

Mitt upp i allt så har jag huvudbry för något helt annat som känns ganska tufft just nu. Att vara förälder är ibland tufft, jag skulle bara vilja bakbinda armarna på ungen och låsa in honom i ett rum och kasta nyckeln. Jag vet, alla säger det ”det hör tonåren till det är en helt naturlig utveckling!” Alltså jag hatar när folk säger så! ”Det är nya tider nu, barnen utvecklas på ett helt annat sätt” i helvete heller! Jag accepterar det inte. Jag är så fruktansvärt tacksam för att min son anförtror sig åt mig men i vissa lägen kommer jag vara en sån där asjobbig morsa som inte tolererar vissa saker och han kommer ångra att han någonsin berättade något! Ibland har jag undrat om jag är för hård när det gäller regler. Victors polare får vara ute hur länge de vill på nätterna, de kommer och går hur som. De röker precis som om det vore helt okej. När jag rökte i nian var jag livrädd att mamma och pappa skulle komma på mig. Så är det inte längre, kidsen har inte samma respekt för vuxna. De gör som de vill. Skolan… jag orkar inte! Och det verkar inte dom heller göra. En resurspedagog har smsat mig om en ganska allvarlig grej, SMSAT?! Där hon bokade in ett möte, ett möte som blev avbokat förövrigt utan att meddela mig. Är det lustigt att man tappar förtroendet för skolan. Med undantag förstås. Tar ett djup andetag och glömmer det för en stund. Men man ringer väl hem till föräldrarna, det är väl det minsta man kan begära?

Trots bacillerna så har jag idag påbörjat att klä julgranen i alla fall. Det blev en riktig gran i år till allas förtjusning ♥

IMG_9510

IMG_9502

Hoppas barnen somnar tidigt ikväll så jag får lite mera julstök gjort. Tänkte jag skulle försöka göra en bokgran, har aldrig provat innan man jag tycker dom är väldigt vackra. Annars är det tvätt och städ som hägrar ikväll. Inte alls motiverad till att ta tag i hemmet när jag har såå mycket roligare saker att lägga energi på. Skulle hellre jobba vidare med barnmässan. Det känns så roligt att kunna bidra med något som i slutändan hjälper andra. Det är en otrolig känsla ♥

Kikade just på min bloggstatistik, jag vet inte vad jag säga. Jag blir alldeles varm i kroppen och rörd över att så många läser min blogg. Tack ni är bäst!

9
0

Genom att klicka på "Skicka" bekräftar jag att jag har tagit del av Bonnier News personuppgiftspolicy.

© Bonnier Magazines & Brands AB, 105 44 StockholmTelefon: 08-736 53 00