Min otursdag!? Housetour? Hur mycket vill man dela med sig av?

Go’dagens! Idag är en bättre dag än den igår, den måste bli bättre för gårdagen gick till världshistorien som en utav det sämsta.

Fasen vilken otursdag jag hade igår, kändes helt klart orättvist att så mycket skulle gå åt skogen på en och samma dag.

Det började med att jag av misstag raderade alla bilder på min kamera, gaah jag fick stanna upp och räkna till tio och andas lugnt för att inte få ett utbrott. Det var viktiga bilder som skulle användas till samarbeten, hur kunde jag vara så klantig? 🤷🏼‍♀️🤦🏼‍♀️

Sen var EmmyLou hos specialist-tandläkaren på morgonen, läkaren tog beslutet att våran tjej kommer behöva opereras för sina problem med tänderna. Det blir under narkos i Norrköping i slutet av April. Ingen av de andra barnen har haft problem som dessa, men jag själv har haft dom. Därav min otroligt jobbiga tandläkarskräck som jag lider av idag. Så just den här grejen påverkar mig personligt väldigt mycket. Jag visar såklart inte min rädsla för EmmyLou, tvärtom jag uppmuntrar och försöker få henne att känna lugn. Och hon är tuff, nästan lite mallig över att få extra uppmärksamhet över sina tänder. Hellre att det är åt det hållet än åt andra hållet. Nu är det ett tag kvar innan det är dags och vi ska hinna prata med narkosläkaren så just nu försöker jag att inte tänka så mycket på det.

Efter några timmars jobb så var jag och hämtade lister till våran renovering. Det går sakta men säkert framåt, fortfarande lite rörigt men så blir det i renoveringskaos!

renovera1

Här kan ni se lite av framstegen. Ni är många som vill att jag ska göra en housetour, och jag har lovat så många gånger att jag ska göra det. Men samtidigt så har jag tänkt om lite. Jag delar med mig av mycket i vårt liv, men barnens privatliv håller jag till stor del privat. Jag tycker det är viktigt att de får ha sitt för sig själva. Men för den sakens skull så betyder inte det att jag inte kan dela med mig av lite, jag delar ju med mig av bilder då och då från barnens rum. Men att göra en housetour är jag faktiskt osäker på om jag vill göra? Vill man visa precis allt?

Här ser ni i alla fall grabbarnas nya rum. Innan hade vi en bäddsoffa och en våningssäng här. Då delade både Charlie, Colin och Adam på rummet. Men nu har Adam fått ett eget rum som vi också ska göra iordning. Dörren till vänster leder in till Engla-Frejas nuvarande rum,  men det ska ni bli EmmyLou och Tuva-Lis rum. Mathilde kommer nog också få plats där inne. Det är det största rummet på hela övervåningen. Innanför det rummet ligger ett till rum, som nu ska bli Adams nya rum. Bakom den andra dörren finns ett badrum, men det blir det sista att renovera i hela huset.

renovera3

Bakom dessa två dörrar gömmer sig William och Engla-Frejas nya rum. Det ena var Victors gamla rum förut.

renovera4

Barnen är så hjälpsamma 🙏🏻 De är med och hjälper till så gott de kan, ibland kan det bli lite snurrigt men de vill väl. Wille har lärt sig sätta panel nu och han blev jätteduktig 😀 En blivande snickare sa jag? Men nej han är fast besluten om att han ska plugga vidare och bli lärare.

renovera5

renovera6

renovera7

Grabbarnas hyllor som de fick av mormor i födelsedagspresent. Där ska de ställa alla fortnitegubbar som de sparar på.

På kvällen åkte vi till Linköping och köpte en byrå på Ikea till rummet. Jag tänkte passa på att inhandla några mammatrosor, ni vet känslan över att de vanliga trosorna rullar ihop sig och lägger sig under magen 😂 Inte så skönt! Jag har alltid köpt trosor på hm på gravidavdelningen, men snopet nog så hade de inga sådana trosor. Det var låga vanliga trosor, snopet för mig. Men istället så handlade jag en ny tröja och ett par chinos till Wille. Hittade lite söta bebiskläder till ”mini” också. Dock så hann jag bli genomsvett innan jag kom ut ur butiken! Micke stod utanför med Mathilde, Emmy och Colin. Det finns nämligen ett litet område med en liten ”lekpark” utanför hm. Eftersom Mathilde inte alls gillar att gå i butiker så kändes det lugnast om de stannade utanför och lekte. Men in i butiken kom Mathilde springandes och efter kom Colin. Han hade ingen chans att komma ifatt när Mathilde sladdade mellan gångarna. Rätt som det var så stod hon bakom kassadisken 🤷🏼‍♀️🤦🏼‍♀️ Colin försökte stoppade henne och hon tyckte det var ännu roligaste och fortsatte att springa som en galning. Rätt som det var så hörde jag ett gapskrik från barnavdelningen, när jag tittade bort så ser jag Mathilde klä av sig alla kläder. Jajamän hon hade hittade ”daaawiiin” vilket är hennes ord för klänning. Colin försökte tappert stoppa henne från att fortsätta klä av sig och hon skrek bara högre och högre ”daaawiiin”! Jag tittade på kassörskan log och sa ja du vet barn ibland! He he he… Inombords muttrade jag argt och undrade vart barnets far tagit vägen!? Konstigt nog så kändes det också som den här betalningen tog extra lång tid. Till slut så var jag klar och tog bestämda kliv bort mot min nu halvnakna Mathilde som ville byta om och ta på sig en klänning. Men nej jag tog henne under armen och hon skrek hela vägen ut, och utanför stod pappa Micke och pratade ”skit” med sin gamla tränare. Om blickar kunde döda just i den sekunden. Tittade på klockan och insåg att vi helt plötsligt hade väldigt bråttom. Försökte få de två herrarna att avsluta sin trevliga konversation och samtidigt klä på mitt skrikandes barn.

Snabbt in i hissen och vidare mot Ikea. Emmylou sprang framför kundvagnen och rätt som det var tog det stopp och jag fick in vagnen i magen. Det gick bra men jag fick lite ont, stress stress men snabbt som sjutton skrev vi upp vad vi skulle ha. Mathilde skrek fortfarande efter ”daaawiin” (klänning) 🙈 Med några minuters marginal så hann vi som tur var men jag var helt slut i kroppen och tom på energi.

Vi bestämde oss för att stanna på macken och köpa en korv med bröd. Då händer nästa sak. Jag biter av min tand 😫😭 Faaan! Undra om de kan ta mig med under narkos och fixa min tand?

renovering2

Väl hemma igen så ville jag bara gå och lägga mig och sova. Jag var dränerad på ork och ögonen gick i kors. Dessvärre tog inte dagen slut där för jag fick en tung planka/skiva över ankeln. Det gjorde så förbannat ont så jag kunde inte hålla tårarna borta. Det blev snabbt svullet och blått och Micke tyckte vi skulle åka till akuten, själv var jag inte lika pigg på det. Ni som känner mig vet att jag måste vara typ döende innan jag söker vård. Så jag bölade en stund och försökte lindra svullnaden med is.

Det fick vara dagens sista otur bestämde jag mig för och sen gick jag och la mig. Försökte ligga med foten högt inatt men vaknade både nu och då av att det pulserade. Det ser inte vackert ut idag, men inget kan bli värre än mitt kaos igår tänker jag 😂 Vissa dagar är helt klart bättre än andra!

Kram / Madeleine

  1. Hej!
    Vart är hyllorna ifrån?
    De med 3 hyllplan

  2. Maria skriver:

    Förstår att du inte vill visa varenda vrå i ert hus, även om vi är många som vill se😊
    Men är nyfiken på er planlösning, skulle du kunna visa den ner ritad på ett papper? Ibland får man tips å idéer enbart från det lilla när man är trångbodda å alla barn ska få plats!!

  3. Min son råkade radera alla våra semesterkort som fanns i kameran, jag grät floder! Som tur var fanns de ändå kvar på minneskortet, min man googlade fram ett datorprogram som återställde allt. Hoppas det funkar för dig med.😀

  4. Maria skriver:

    Jag vet precis hur det känns med tandläkarskräck. Ännu värre nu när jag sitter i rullstol. Jag har mist båda mina ben och har fått använda många mediciner och de har förstört mina tänder totalt. Jag har äntligen gjort en munhälsobedömning och vet att jag behöver mängder med besök hos tandläkaren. Jag har inte en aning om hur jag ska fixa det.
    Jag behöver också vara närmare döden innan jag åker till läkaren. Jag har legat inne så oerhört mycket. Första amputationen blev jag kvar ett år!
    Jag blir inspirerad av din blogg, din energi och dina projekt.
    Kram och tack för en fantastisk blogg 💐

  5. Jag tror det är klokt att inte göra house tour, vet att det är väldigt inne men jag tänker på inbrottsrisken. Låter som värsta tanten nu hör jag ;). Får väl vara det med mina 35, men jag är sådan där som tänker risker i mycket. Om man gör en house tour är det ju som att ge ett smörgåsbord för någon tänker jag? De vet precis hur de ska ta sig för att komma till saker i olika rummen. Eller så är jag helt ute och cyklar, men det känns så. Däremot rum lite då och då, känns inte lika riskfyllt. Men jag kanske är lite fjantig 🙂

Kommentera inlägget

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Information om hur vi använder dina personuppgifter och om dina rättigheter finns på vår hemsida

LOADING..