Kommentera någon annans vikt! Hjärtljud och ny barnvagn.

Nere på tvåsiffrigt och snart inne i tredje trimestern. Herregud så fort det går, snart har vi våran redan så älskade dotter hos oss. Alla längtar och undrar hur hon kommer se ut och vem hon är.

I förrgår var vi på barnmorskebesök, det är så härligt att gå på dessa möten. Man kommer närmare på något sätt, och jag har dessutom fått en helt fantastisk barnmorska som heter Annika. Jag går dit med en väldigt bra känsla i kroppen och det känns bra.

Micke och Mathilde var med hos barnmorskan, det var första gången som Mathilde fick följa med. Hon tittade väldigt skeptiskt på Annika när hon kontrollerade mitt blodtryck och stack mig i fingret. Ännu mera skeptisk blev hon när magen skulle undersökas och jag fick lägga mig på britsen. Annika frågade om Mathilde ville komma närmare så hon kunde höra bebisens hjärtljud. Hon satt helt förstelnad i pappas knä, men Micke lyfte upp Mathilde och kom fram och när hjärtljuden började slå så vi alla kunde höra dom så bjöd Mathilde äntligen på ett leende 🙂

Hjärtljuden låg på 146 och allt såg bra ut. Av nyfikenhet så frågade jag om vi kunde jämföra kurvan med när jag väntade Mathilde. Jag håller mig inom min kurva men med Mathilde så var magen större och jag vägde mera.

Det här med vikt kan ju vara ett känsligt ämne. När jag skulle skriva in mig på mödravården så fick jag prata med en kvinna som enbart koncentrerade sig på att prata om vikt. Jag fick absolut inte gå upp ett kilo till tyckte hon, och hon berättade väldigt utförligt varför. Jag vet och förstår att man måste informera om detta såklart, men sättet hon valde att göra det på och det faktum att hon lade ner så mycket tid på det gjorde mig lite provocerad. Jag berättade för henne att jag väntade mitt elfte barn och att jag var helt införstådd med bmi och allt som kan påverka det. Men ändå så fortsatte hon och malde på om vikten. Jag kan ju ta det, det rinner av mig och jag lägger inte så mycket oro kring det. Men jag tänker på andra blivande mammor, kanske en förstföderska, någon som rent av kanske haft ätstörningar. Usch så osmakligt och opsykologiskt att prata så som hon gjorde. Jag tror man ska lägga fram sådan information väldigt försiktigt och fint. Man har ju ingen aning om vad den andra människan har för relation till sin vikt.

Jag har blivit ledsen och besviken ett par gånger i mitt liv när någon påpekat min vikt och utseende. Den ena gången var när jag skulle vara med och gå modevisning ihop med ett gäng andra kvinnor i Stockholm på Formex mässan. Jag hade blivit inbjuden och var så glad och pepp på att få vara med. Men någon vecka innan modevisningen så fick jag ett meddelade av den som arrangerande detta att det tyvärr inte fanns några plagg som passade min storlek. Jag var för tjock helt enkelt. Jag läste meddelandet om och om igen, och det gjorde mig så ledsen. När jag sedan såg på social media vilka de andra modellerna var så blev jag ännu mera ledsen. Det var kvinnor med som var större än mig. Faktum var att jag sen också fick höra att det hade pratats om både mig och andra under modevisningen. Om vårt utseende. Där och då bestämde jag mig för att aldrig mera ta åt mig när någon pratade om hur jag såg ut. De kände ju inte mig privat, de visste inte vem jag var, att basera någons personlighet på storleken är så vidrigt. Jag är ju den jag är, och jag ser ut som jag gör. Jag skulle aldrig träna för att försöka få en ”modellkropp” igen. Idag handlar det enbart om att få en stark och pigg kropp.

Den andra gången jag tog åt mig var när jag fick läsa meddelanden som en vän skrivit om mig. En vän som jag ansett vara en väldigt nära vän. Jag visste minsann hur man skulle fota för att få de rätta formerna att synas, jag var proffs på selfies osv. Men i verkligheten så var jag smällfet och det var milt uttryckt jämfört med det jag fick läsa. Det här var en vän som inte bara pratat om mitt utseende, det kom fram att hon pratat om hela min familj. Både jag och Micke stod som två frågetecken i köket när en annan gemensam vän till oss berättade detta. Man tror ju inte det är sant, tänk att vuxna människor kan bete sig såhär! Och de har barn dessutom! Här försöker vi lära våra barn sunda värderingar, och leva upp till dom själva. Det är inte alltid lätt, men kom igen att prata så illa om andra människor är förbaskat dumt och att dessutom trycka på en annans utseende och vikt är fruktansvärt oförskämt.

Det finns så mycket annat som är värre än hur man ser ut. Otäcka sjukdomar, svält och gud vet vad. Man ska vara glad och uppskatta det man har, små saker i livet som kanske känts obetydliga innan kan bli det viktigaste man haft när allt kommer omkring. Vi kan väl bara vara överens om att vikt och utseende ska respekteras, olika är bra.

gravid6

gravid7

EmmyLou undersöker lillasyster i magen. Tuva-Li skrattar och fantiserar om hur hon kommer se ut.

Rätt som det var så kände EmmyLou hur det var någon som sparkade därinne. Det är så magiskt att äntligen kunna känna de där sparkarna. Jag som var så rädd att jag inte skulle känna någonting för att moderkakan ligger i framvägg. Det har ju verkligen tagit sin tid, men nu känner jag tydligt och man kan se hur hon gör volter därinne.

gravid8

Nästa vecka är vi med ny barnvagn. Jag längtar sååå galet mycket 😍 Kan ni gissa vilken det blev? Vi har även beställt nytt babyskydd som kommer nästa vecka.

Det enda som jag verkligen känner att vi måste skaffa till bebis nu är en sidosäng/vagga. Den jag haft till alla andra barn blir tyvärr för stor i vårt sovrum nu så jag måste hitta något som är lite mindre. Har sett att det finns sidosängar med hjul på, det skulle ju vara smidigt. Någon av er som har erfarenhet av bra sidosäng/vagga? Ni får gärna tipsa mig 😀

Kram / Madeleine

  1. Vagnen är så snygg som lilla bebis kommer rulla fram i😍😍 bedside crib ska va små och smidiga har jag hört😊
    Så mysigt att känna sparkarna och livet i magen🥰
    Vikthetsen i dagens samhälle är bedrövligt. Huvudsaken man trivs med sig själv. Finns viktigare saker i livet😊
    Tur man väljer sina vänner och vilka man umgås med
    Kram till er fina familj❤️

  2. Åh sådan underbar bild där du sitter på golvet tillsammans med dina nyfikna kärleksfulla barm <3
    Tidigt gravid som jag är och idag otrooooligt lättrörd, fällde jag tom en tår, haha!! Jag är än så länge bara i v10. Det är så mysigt att följa din graviditet min skriver jag om (väldigt anonym ändå länge dock) i http://www.gravid.heretolove.se

    Angående kommentarer om vikt ville jag också säga härligt för dig att du kan skaka av dig kommentarerna! Men ledsen att du behövde få utstå sådana som gjorde dig illa först. Det är sååå märkligt att man orkar med att kommentera saker som handlar om en annan människas utseende!!?? Herregud hur kan det blivit så att det är sååå viktigt?? Kan tänka mig att det ofta handlar om avundsjuka på nåt annat och då nyper man till med dumma kommentarer…
    I min ungdom satte en sådan kommentar sig fast i huvudet på mig och det slutade inget vidare kan jag säga med hetsträning, minimalt med mat, mm… Tack och lov tog jag mig ur det men det gör mig så illa när jag hör något liknande 🙁

    Önskar dig all lycka med din graviditet (och annat också såklart 😉 )
    Ha en fin dag <3

  3. Det där med vikten berör mig, jag har haft ätstörningar sedan jag gick på lågstadiet när jag och min bästis från den tiden brukade ställa oss bakom skolan och kräkas upp maten. Det blev värre på mellanstadiet och har sedan fortsatt. Jojobantat hela livet, perioder när jag kräks upp maten eller tränat och tränat. Medan andra ovetande peppat på med hurrar rop över hur duktig jag är som inte äter godis, kolhydrater, kött, socker, fett osv. Wow vilken prestation och hur man bara fått beröm för svält och svält. Varit underviktig på 45 kilo till överviktig.

    I oktober 2018 dog min mormor. MItt i sorgen och endast 5 dagar senare gick jag till ätstörningsenheten här i Falun och skrev in mig. Jag orkar inte ha ett förhållande till mat som enbart handlar om kontroll och självskada.

    Att sätta mig där och berätta om skammen 34 år gammal (har hunnit fylla 35 sedan oktober) berätta om alla vänner jag brutit kontakten med på grund av mina rädsla för att känna mig fet inför dem. Alla gånger jag sagt ja till middagar för att sedan tacka nej för att jag känner mig tjock. Alla gånger jag inte följt min son som fyller 15 i år till badhuset, stranden eller andra platser där man förväntas visa sin kropp.

    Jag har missat så många år på grund av den vikthets som slår ut hjärnan på en. Den finns överallt, den börjar på BVC och följer oss genom hela livet. För att någon hittat en BMI-kurva och bestämt vad som är hälsosam vikt. Där människor på under och övre kurvan alltid känner sig granskade för att deras kroppar anses vara fel för att någon snubbe räknat ut vad som är ”normalt”. Tagit några människor och bestämt ”det här är normalt”. Vad är normalitet? Kan en kropp vara normal? Om ens värden är i topp är då inte kroppen precis som den ska vara? Är magen fel bara för att den inte är platt? Är magen fel för att den är platt? Vem bestämde någon annans kropp förutom samhället?

    Fördelen med att snart börja min behandling på ätstörningskliniken är att de öppnat mitt tankesätt. Jag får äta, jag har ett schema att gå efter där allt är tillåtet bara de äts på fasta tider. Det är konstigt, det finns inget otillåtet för första gången i mitt liv. Min mage är pajad och ska läkas men jag får äta vad jag vill och kroppen och själen ska få läka samtidigt.

    Sorry detta blev långt, men andra mammor, ungdomar och vuxna därute. Vi är många med ätstörningar, ätstörning är högt förankrat med att du har anorexia men det finns så många olika typer av sjukdomen. Sök hjälp och börja må bra, du kommer känna styrka. Jag trodde att jag skulle vara gammal där på Dala ABC men det är människor i alla åldrar och även gravida, ammande och personer utan barn.

  4. Du är vacker precis som du är.

    Hur går det med sköldkörteln? Var ju väldigt mycket fokus på den förut? Hoppas du har fått hjälp. Jag kämpar för att få det. Som så många andra.

  5. Hej kika in på jollyroom de har bedside cribs. Jag har en som bara har stått och samlat damm.Min dotter eller alla mina barn😬 har alltid sovit i våran säng.

  6. Att vara proffs på att ta selfie ska du vara stolt över att någon tycker du är! För det är du, både på selfie och all annan fotografering! Däremot sämre på människokännedom (just denna gång iallafall) vilket du inte är ensam om att vara, men man lär sig den hårda vägen och tillslut slår elakheter tillbaka på den som utövar dem!
    Väldigt klyschigt kanske….. men att påpeka andras utseende och andras liv överhuvudtaget bottnar alltid i att den som gör det själv inte är nöjd med sitt liv! Men det är ingen ursäkt bara en förklaring, ursäkt finns ingen för riktiga vänner gör inte så! Som sagt, man lär sig den hårda vägen….

  7. Jag har oxå hets kring min vikt.
    Jag har aldrig varit nöjd med mig själv och är inte än idag.
    Vill inte visa mig i bikini så vi pker till stränder där ingen är,badhuset har jag aldrig badat på här.
    Håller på försökter hitta olika sätt att gå ner i vikt men tappar gnistan till o från o tröstäter.ä som resulterar i att jag går upp ännu mer.
    Äter lchf nu o mår bra av det men går inte ner i vikt vilket sätter sig i huvet o jag ger upp lätt .

    1. Inte kul att kämpa så och inte må bra! Jag ger dig ett tips – mammafitness. Jag har varit med där i 14 månader nu och jag älskar träningsupplägget!

  8. Och jag fick alltid höra att jag gick upp för lite,4,5 med flickorna och 7 med pojken. Men jag har mått så illa, i stort sett i nio månader, Fast barnen har inte varit speciellt små ändå,flickorna vägde 3,2 och 3,4, och pojken vägde nästan 4,3, så inte så små ändå.

  9. Hej
    Känner igen mig i en del du skriver. Blir arg och ledsen när någon kommenterar min familjs vikt. Bort med sådana personer. Mysig bild på er

  10. Jag tycker inte det ska läggas så stor vikt vid vikt ( nu fick jag till det😂, men skämt åsido) överhuvudtaget vid början av en graviditet. Och görs det ska det göras på ett BRA pedagogiskt sätt.
    OM inte kvinnan faktiskt ÄR rejält överviktig, då kan man hjälpa till med råd och tips inför kommande månader. För tyvärr är det ju så att det finns trots allt vissa mer risker vid alltför stor övervikt.
    Det du skriver om modevisningen och din vän tycker jag är fruktansvärt.
    Visst, det är så idag att man kan ju göra sig både smalare och vackrare med de möjligheter som finns idag, och nog är det många som gör det om man ska vara ärlig.
    Men varför ? Man ser alla möjliga flickor/kvinnor som på ett eller annat sätt ”förskönat” sig på bild. Om igen, varför? För det är alltid nån som vet hur personen ser ut på riktigt och det finns ju hur stora chanser som helst att man stöter på nån som vet hur man verkligen ser ut.
    Kan vi kvinnor inte bara försöka vara nöjda med det vi har? Vi är alla vackra. Alla måste få ha den kropp de vill och se ut hur de vill.
    Men, lite lite lite grann kan jag väl få tycka att det är lite lite lite dubbelmoral i det du skriver för i perioder har ju även din blogg handlat om träning och i viss mån utseende och före och efter bilder.
    Men du är inte den enda. Och du har i vart fall inte gått till överdrift.
    Vi behöver alla frisk luft och motion och hursomhelst, var och en blir salig på sin fason men oavsett så ska man, på ren svenska, ta det lite försiktigt med att påtala för andra hur man tycker de ser ut. Men om det gäller så kan man ju ge goda råd i all välmening, oavsett vad det gäller.
    Ha nu en trevlig helg hela familjen. Kram

  11. Var hos en bekant förra helgen och tittade på deras lilla nya bebis. Dom hade typ en liten vagga på hjul.väldigt smart och tar inte så stor plats som en spjälsäng.ett litet tips bara.

  12. Du skriver så bra och jag håller med dig fullständigt! Man duger och är fin som man är oavsett om man är tjock eller smal 🙂 Hälsningar från Sara

  13. Skär i hjärtat att läsa det där med modevisningen 😢
    FY va hemska människor det kan finnas 😩

    Kram du fina ❤️

    P.s. Blev de kanske en Emmaljunga? 🙈

  14. Tycker också att de har vart lite för ”på” med att yttra sig om hur mycket man får/bör gå upp i vikt under båda mina graviditeter varje gång man vägt sig. Min barnmorska var stensäker på att jag fått graviddianets för hon tyckte jag var så tjock om magen som hon så fint sa, men är men en kort person så blir magen stor och bar även väldigt ”ytligt” som dom sa på tillväxt ultraljudet så därför vart magen lite större 👌🏼 Men jag kände att jag struntade i det, när man gör nått så underbart som att låta en ny människa växa i sin kropp så fick jag äta de man var sugen på, är under så kort tid, tråkigt nog mådde jag så illa under sista graviditeten så då njöt jag verkligen av att äta när jag kunde. 👌🏼 Är nog med vikthets idagens samhälle som de är ändå.

    Jag har älskat mina gravidkroppar och aldrig känt mig så vacker som då ☺️🙌🏻

    Tack för en super blogg 😃😍

  15. När jag väntade mitt tredje barn så kläckte barnmorskan ur sig något i stil med: ”Det är inte så sannolikt att barn nr 3 är friskt när du redan har 2 friska barn” och även ”Wow, tredje barnet med samma man, snyggt jobbat!”
    Tänker att vissa människor verkligen inte ska jobba med något som kräver mänsklig kontakt. JAG tog inte illa upp där och då men har tänkt i efterhand att de mammor som kanske är av den oroliga eller osäkra typen verkligen inte hade mått bra av hennes kommentar.

  16. Lycka till med allt, Madeleine!

    Jag förstår inte vad du menar när du skriver ”nere på tvåsiffrigt”. Vad är det som är nere på tvåsiffrigt?

    1. Att det är mindre än 100 dagar kvar till beräknat förlossningsdatum, då brukar man säga att man är nere på tvåsiffrigt 🙂

  17. Men faktum kvarstår, det ÄR farligt/ påfrestande för kroppen att vara överviktig (och även underviktig). Man kan aldrig försvara bort det!

    1. Självklart inte, det ligger otroligt mycket i det du säger. MEN sättet man lägger fram det på och sättet man talar om det kan vara väldigt olika och avgörande för hur en människa rent psykiskt kommer att må. Alla har inte talets gåva, alla har heller inte empati eller en förståelse för hur en annan människa kan tolka andras ord. När man jobbar inom sjukvården så tycker jag detta är ett grundläggande krav. Annars bör man byta jobb. Man får kanske känna efter vem det är man talar med innan man vräker ur sig den ena efter den andra kommentaren.

      Det jag var med om var helt klart oprofessionellt och jag hoppas verkligen inte att någon annan ska behöva vara med om samma.

      Lite sunt bondförnuft kommer man långt med, det fick jag lära mig som liten.

      1. Svarar inte utifrån hur du blev bemött, utan mer allmänt: Ibland behöver man vara övertydlig och väldigt rak för att få vederbörande att förstå.
        Vad är skillnaden i följande påstående? Varför verkar man få säga det ena, men inte det andra:
        * Du röker för mycket, du måste sluta röka, du kommer dö i förtid annars!
        * Du väger för mycket, du måste gå ner i vikt, du kommer dö i förtid annars!

        1. Tror att alla vet farorna med rökning och att vara kraftigt överviktig…
          Det är lättare att sluta röka då det inte är något man måste göra… att äta måste man
          Man kan säga att kan vi hjälpa dig att ha en hälsosam kost?
          Allt beror på hur man bemöter en människa, inte skamma och skrämma.

          1. Det är ingalunda lätt för en storrökare att sluta röka…

            Övervikt handlar ju inte bara om mat att röra på sig är ännu viktigare.

            Jag kan inte förstå varför man måste ta med silkesvantar i den som är överviktig pga egen bedrift. (jag talar alltså inte om sjukdomar som genererar övervikt). Jag tycker det är ett daltande med överviktiga personer. Har man satt sig i situationen får man reda ut den. Precis som med så mycket annat i livet.

          2. Så kan man tycka men det är också ganska hårda åsikter. Man kan självklart tycka att har man ätit till sig övervikten så kan man också träna bort den. Men faktum är att man skulle kunna jämföra det med alkoholism. Har du druckit till dig problemet så får man fasen ta tag i problemet och sluta dricka, inget ”daltande” med den gruppen människor heller! Eller 🤷🏼‍♀️ Nej så kan man ju inte resonera. Alkoholism är en sjukdom precis som övervikt idag. Övervikt och fetma har utvecklats till en folksjukdom. Så dina kommentarer bottnar i stor okunskap.

  18. Usch ja, vikten har alltod varit i sånt jälva fokus för mig under mina graviditeter😥
    Första barnet sa hon samma som till dig, ” du får inte gå upp ett enda kilo under hela graviditeten ”
    Jättelätt, runt 10kg är ju normalt med vad allting väger, bebis, vatten m.m
    Jag fick panik, simmade 5 dagar i veckan, 1000 meter fast jag var slut efter 500
    Kollapsade till slut…

  19. Jag har bara två graviditeter själv, mådde jättebra hela tiden och hade lätta förlossningar. Men kan inte säga att jag är avundsjuk på dig nu. Två nu vuxna barn och sex barnbarn, det är vad jag har nu och det ÄLSKAR jag.

    Men lycka till med nya babyn, jag skulle aldrig ha orkat med så många graviditeter och barn. All heder till dig !

  20. Ska berätta något som man blir riktigt arg över. Min dotter 22 år skulle till läkaren och begära en remiss till röntgen för hon har skolios.(ej gravid) första läkaren sa att hon hade svår fetma. Frågade vad hon åt hon svarade kött fisk fågel m.m då sa läkaren äter du chips till och gav henne en grönsaks bok. Hon gick därifrån utan att begärt remissen kom av sig helt. Det är förjävligt hur dom kan behandla en patient. Nu vill hon inte tillbaks.

  21. Fick höra att det vanligaste var att gå upp 7 kilo på första bvc besöket , jag va förstföderska, 22 år. I slutändan gick jag upp 17 hehe. hade också moderkaka framför. kände inte bebis fören i vecka 18 , sparkar varje dag förrens i vecka 23.

    Finns idioter i alla branscher. Tur att du kunde skaka av dig allt.
    Lycka till resten av graviditeten.

  22. Tack för att du skriver om det här med vikt, det är känsligt. Men måste pratas om från alla håll och vinklar. Kanske måste man få ytterligare kunskap om vilken övervikt som är farlig. Finns de forskare som menar att det inte alltid är siffrorna på vågen som spelar roll, det finns friska överviktiga och sjuka överviktiga. Men det finns ett stort förakt mot överviktiga och denna forskning får inte ta samma tid o plats. Jag är en tjockis som kämpat hela mitt vuxna liv m vikten, men jag är frisk. När jag väntade barn nr 2 så sa barnmorskan att jag kommer dö på förlossningen pga övervikten. Hon var en sådan elak människa, inte för att hon påtalade min övervikt, utan hennes förakt för överviktiga. Hon äcklades av överviktiga. Sa det rakt ut. Jag överlevde, men psyket fick sig en omgång och det tog tid innan jag vågade berätta vad jag hade i hemlighet gått och väntat på. Jag skämdes något fruktansvärt. Nu väntar jag barn nr 4, läkaren sa att jag är lite av en urmoder, som är bra på att föda barn. 😉 . Jag är inte för eller emot överviktiga inte heller normalviktiga eller underviktiga, jag är för en sund livsstil även om människan där är större o kurvigare eller mindre och tunnare. Vi kan väldigt lite om vi dömer människan efter kroppen alla gånger, om vi föraktar kroppar. /Martina

  23. Har efter en livsstilsförändring tappat 60 kilo, nu är jag i läget att försöka gå upp lite igen då kroppen fått knäpp och fortsätter tappa vikt och jag börjar blir för mager jag hatar min kropp och den är så spinkig och fil (från 100+ till nu 48 kilo) är så trött på alla människor som dagligen på Ica osv kommenterar mitt utseende (äter du inget? Du måste äta! Du försvinner, nu får du inte bli mindre osv) jag lider verkligen och kämpar med maten, har diabetes och problem med kolestrol så ”bara äta” fungerar liksom inte. Bemöttes vansinnigt illa på sjukhuset av en läkare med som behandlade mig som en ko på bedömning inför slakt typ. Så tack för detta inlägg 😘

Kommentera inlägget

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Information om hur vi använder dina personuppgifter och om dina rättigheter finns på vår hemsida

LOADING..