Vaken!? Och beundrarpost …

Klockan är massor och jag är vaken! Det var inte igår det hände mina vänner. Jag som annars är nattuggla har i princip somnat ihop med barnen varje kväll sedan jag blev gravid 😅 Och har jag inte gjort det så har jag nästan känt mig stressad över att inte ligga i sängen efter att klockan slagit 22.

Dock så ska jag tillägga att jag vaknar varje natt vid 03-tiden och är panikkissnödig, så även om jag lägger mig tidigt så sover jag inte hela nätterna. Undrar just när jag gjorde det sist? Måste varit innan Mathilde föddes faktiskt, alltså för över 2 år sedan. Helt galet! Jag ammade Mathilde  tills jag var i vecka 20 ungefär, ett litet tag innan hon fyllde 2 nu. Kändes inte alls bra att vara gravid och amma samtidigt om jag ska vara ärlig. På slutet blev det riktigt jobbigt, jag ville bara vara ifred. Stor eloge till de som kan fortsätta att amma under tiden de är gravida. Och sen fortsätta att dubbelamma, jäklar alltså vad tufft. Den här gången vill jag inte amma så länge, max tills bebis blir 1 år.

Igår vilade jag så mycket jag bara kunde, försökte somna en stund men det kunde jag förstås inte.

preggo8

preggo6

preggo7

Obegripligt att vi snart ska få träffa våran bebis. Tredje och sista trimestern, heja heja måtte det gå fort 💗🙏🏼 

Fick ett trevligt brev på posten idag, älskar ju beundrarpost, inte så att vi får det dagligen precis men när det väl kommer så är det roligt. Det här var en sjuk människa som skrivit!  Man ska inte skratta åt det, för det är allvarligt. Men jag blir faktiskt lite fascinerad över hur man ens orkar att skicka sjuka saker till folk man inte ens känner. Bara att lägga energi på att utföra handlingen, galet! Ni kan hitta brevet på min instagram story.

Nu är det bäst att jag släcker lampan så jag orkar upp imorgon. Tand om er så länge 💗

Kram /  Madeleine

 

  1. Nu vet ju inte jag vad som stod i brevet? Men var det den texten man kunde läsa så tycker jag det är jäkligt hårt att kalla den människan sjuk och tycka synd om den. Folk måste ju få ha åsikter utan att vara sjuka i huvet. Däremot kanske man inte behöver skicka ett brev, men det är väl av feghet.

    1. Nej det vet du inte, men bara det jag visade tycker jag är tillräckligt för att jag ska tycka det är sjukt!

      Man gör inte så! Handlingar och åsikter är två skilda saker, och denna handling är sjuk enligt mig!

  2. Utan att mena något illa så måste jag bara få fråga, varför hänvisar alla till sin instastory? Tjänar ni pengar på att man tittar där eller vad är grejen? Ser att många skriver att man ska kolla på instastory. Varför inte bara lägga ut samma sak på bloggen? Menar som sagt inget illa utan är bara nyfiken.

    1. Nej det tjänar man absolut inga pengar på, men ibland delar man saker på olika ställen helt enkelt ☺️

      1. Jag har inte instagram så jag missar allt du lägger där, men så får det vara, man kan inte få all info här i livet, är tacksam så länge du inte lägger allt på instagram. 🙂

    2. Jag tror, märk väl, TROR att det syns vilka som är inne och kollar på insta stort ? Är det så kan det ju kanske vara ett sätt för bloggaren att ”hålla koll” på ev. nyfikna. Men jag tror det bara.
      Tycker också att när de ändå är i farten och lägger ut flera nästan exakt likadana andra bilder på bloggar då kan de ju lika gärna lägga ut resten på bloggen också. Som i det här fallet hon skriver om här.
      Alla har inte instagram och varför väcka folks nyfikenhet ? Varför säga A och inte B.
      Jag vet inte och förstår inte varför det liksom ska dirigeras om till annan media.

      1. Man ser väl aldrig antal besökare på vanliga insta heller, alla likar ju inte. Men på story ser man hur många som varit in.

        1. Det är det jag menar. Tror t om de kan se vilka som tittar på insta story. Det är ju faktiskt ett sätt för den som lägger ut att ha lite koll på sina läsare ( om man får vara så ful och tänka så)

          1. M, jag har sådär mellan 20 000 – 30 000 personer som tittar på mina storys varje gång jag lägger ut något. Så jag kan knappast hålla koll på vem som tittar eller inte!

  3. Usch så obehagligt att någon skriver till dig så där oavsett vad det var. För ett år sedan fick jag en galning efter mig. Det började med att någon försökte lägga till mig på FB, men jag tar alltid bort folk som jag inte känner. Sedan skrev han konstiga kommentarer i min blogg, tog bort då med. Sedan en dag när jag och sonen åt middag ringde det helt frenetiskt på vår ytterdörr. Kikade ut och stod en främling där så öppnade inte, mannen ringde på om och om igen och började lita i brevfacket och sedan slita i dörrhandtaget. Jag visade till sonen att vara tyst, sedan gick han. Ringde på hos min granne som gick förbi honom och frågade om hon visste vem han var, hon sa att han sagt att han skulle hälsa på en vän. Vilket hon reagerat på att vi skulle vara vänner. Jag tänkte att han gått fel och tänkte inte mer på det…

    Två veckor senare ska jag ha gäster på besök kl 13:00. Det ringer på dörren 12:30 så tänker att gästerna är tidiga och tittar inte i kikhålet. Utanför står en främmande karl, han börjar hota mig och frågar varför jag aldrig är hemma, varför jag inte stannar när jag går mina promenader i skogen, han frågar om varför jag inte var på konserten Carola haft osv. Jag bara stod där livrädd, han VISSTE allt om mig. Var förbannad för att jag inte lagt till honom på FB och hotade med att komma tillbaka. Jag själv var livrädd speciellt när sonen kommer till dörren eftersom han undrar vad som händer när någon står och skriker på hans mamma.

    Mannen gick och jag ringde polisen, den där mannen har sedan skrivit till mig FB så jag blockat, kontaktat mig via bloggen (kontakt formulär som tar mig till e-posten) har blockat honom där med. Samt sagt gång på gång att han ska lämna mig ifred. Jag fick sluta gå mitt promenadstråk eftersom han vet exakt vart det är då han förföljt mig.

    Då är jag en småstadsmänniska, inte känd eller något. Så finner stort obehag i folk som letar upp andra så där. Tänker på er som är kända, hotbilden lär vara ganska stor när någon ”anonym” som en själv blir utsatt 🙁

    1. Usch vad obehagligt!

      Men jag vet precis hur det känns, vi har varit med om så mycket sjukt! Helt galet hur människor ens får för sig att agera på ett sådant sätt!

  4. Hej, jag reagerade på att du skriver om att ”denna gången ska jag bara amma 1 år”. Jag är långt ifrån någon pekpinne ang huruvida kvinnor bör/ska amma osv men din inställning låter lite skev. Det finns ju såklart en anledning till att du ammat dina barn så länge du kunnat verkar de som, men inte denna gången har du bestämt. Är det pga att du helt enkelt är trött på de ? För jag menar, att varför ska just detta barn inte få ammas lika länge som dina andra?

    sen tycker jag att 1 år är ju jättebra om det funkar såklart . Då får ju barnet bra näring (anser jag då) och fin mysrelation. Tycker bara din inställning låter lite skev.

    1. Ja så kan man ju tycka, men faktum är att man bestämmer ju själv hur länge man ska eller vill amma. Det finns de som faktiskt väljer bort amningen på en gång och det pga att de inte vill amma. Det behöver ju nödvändigtvis inte bero på att de inte kan amma.

      Men jag håller verkligen med om att amma är det bästa för barnet, och att det ger en väldigt fin närhet och mysrelation till sitt barn. Personligen tycker jag det är stor skillnad på relationen till de barn jag ammat och de två första barnen som jag inte kunde amma. Man kommer nära på helt annat sätt vid amningen.

      Det första året är näringen den viktigaste och därför har jag bestämt mig för att jag inte ska amma längre än ett år. Vi har haft väldiga problem med att få Mathilde att vilja ha något annat överhuvudtaget än bröstet. Hon har matstrejkat och är väldigt sparsam med vad hon stoppar i munnen. Otroligt jobbigt! Därför kommer jag inte amma lika länge denna gång, jag vill inte riskera att hamna i samma onda cirkel. det behöver ju inte bli så, men jag tänker inte chansa.

      Så min inställning är inte skev tycker jag 🙂

      1. Man tackar för ditt svar som jag tycker låter sunt nu när jag fick höra hur du tänkte. Tycker precis som dig 😉

        1. Amningen och ersättning är jätte bra bägge delarna
          Det är jobbigt för oss som vill amma länge men som jag bara kunnat delamma en månad. Hade önskat att det funkade, men dottern blev inte mätt och var slö och drf fick vi ge ersättning. Jag kämpade med amning och ersättning en månad sen pallade jag inte mer. Dottern blev ändå inte mätt, hade fel tag. Dock vart det bra när vi besökte amningsmottagningen. Men hemma själv utan stöd blev det ingen bra. Mkt beror nog på stress och annat. Nu är hon 4 månader och det känns jobbigt fortfarande. Jag hade ställt in mig att helamma 7-8 månader tills jag börja jobba och sen delamma så länge dottern ville.

          Om det blir flera barn ska jag tänka ersättning från början men självklart ta mer stöd för ammar om det går.

          Kommer aldrig mer tänka att det är en självklarhet eller så.

          Men bröstmjölk från människor och kor(ersättning) är precis lika bra. Det finns inget som bevisar att flaskbarn är mer sjuka osv

          1. Av mina 3 barn så är det barnet som ammat bara 2 månader det barn som är absolut friskast. De andra som ammat 6 mån och 14 mån har haft trippelt så många vabbdagar om inte mer. Man gör så gott man kan.

          2. För mig har det varit helt tvärtom. De barn som jag bara kunde amma ett par månader blev sjuka direkt när jag slutade amma. De som jag annat längre har klarar sig bra hela tiden tills jag slutat amma, då har de fått sin första barnsjukdom 🙂

  5. Vad härligt att du hinner ge magen tid! 💖
    Själv jobbar jag 80% o väntar vårt tredje barn i början av juni. Vet knappt vilken vecka jag är i. 😂
    Har nästan dåligtsamvete för barnet i magen..

  6. Amningen och ersättning är jätte bra bägge delarna
    Det är jobbigt för oss som vill amma länge men som jag bara kunnat delamma en månad. Hade önskat att det funkade, men dottern blev inte mätt och var slö och drf fick vi ge ersättning. Jag kämpade med amning och ersättning en månad sen pallade jag inte mer. Dottern blev ändå inte mätt, hade fel tag. Dock vart det bra när vi besökte amningsmottagningen. Men hemma själv utan stöd blev det ingen bra. Mkt beror nog på stress och annat. Nu är hon 4 månader och det känns jobbigt fortfarande. Jag hade ställt in mig att helamma 7-8 månader tills jag börja jobba och sen delamma så länge dottern ville.

    Om det blir flera barn ska jag tänka ersättning från början men självklart ta mer stöd för ammar om det går.

    Kommer aldrig mer tänka att det är en självklarhet eller så.

    Men bröstmjölk från människor och kor(ersättning) är precis lika bra. Det finns inget som bevisar att flaskbarn är mer sjuka osv

Kommentera inlägget

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Information om hur vi använder dina personuppgifter och om dina rättigheter finns på vår hemsida

LOADING..