ANNONS

Selektiv ätstörning!

/

mamut3

Den här lilla skruttungen börjar bli sig själv igen efter flera dagar med feber. Det tycker vi är väldigt skönt. Vi tror, eller är ganska säkra på att Mathilde har en selektiv ätstörning. Jag har skrivit om de här ”matproblemen” sedan Mathilde skulle börja äta fast föda. Hon är väldigt begränsad i sin matrepertoar. Redan från början har hon ratat mat, vad vi än har gjort och hur mycket vi än har trixat så totalvägrar hon. Många menar att hon till slut äter när hon blir hungrig, och att vi inte ska servera det hon faktiskt äter. Men i Mathildes fall så svälter hon hellre annars leder annan kost till att hon kräks för att hon tycker det är så otroligt äckligt. Och det spelar ingen roll om vi är hemma hos någon annan eller att hon blir serverad mat på annat ställe, hon äter inte. Jag kan räkna upp allt hon gillar på tio fingrar och då är drycken inräknat. Det här är fruktansvärt frustrerande och jobbigt i perioder, framför allt när hon blir sjuk och får feber och är ännu mindre sugen på att äta. Det blir ju liksom lite värre för henne när hon blir sjuk än när de andra barnen blir sjuka.

Det kanske människor i ens omgivningen inte tänker på eller vet heller för den delen, men jag är extra försiktig med Mathilde och att hon inte ska träffa andra barn som är väldigt förkylda för det blir ett helsike för oss. För mig är det en självklarhet att hålla mina barn hemma, inte lämna på skola eller ta med till affären eller andra ställen och resor om jag har väldigt förkylda eller sjuka barn. Jag tänker rent generellt, inte bara för Mathildes skull, det finns ju faktiskt människor som bär på olika sjukdomar som vi inte har en aning om, och som kanske är väldigt nedsatta i immunförsvaret. Därför blir jag både väldigt ledsen och provocerad när andra är så egoistiska så de struntar i sådant. De lämnar sina barn på förskolan med gult snor och världens hosta, ta med dom in i butiker och sitter på fik. Eller så kanske de åker på en semester. Sen undrar dom varför barnen är sjuka hela tiden 🤷🏼‍♀️🤦🏼‍♀️ Om alla höll sina barn hemma när de är sjuka så skulle det bli mycket bättre. Och nej ett barn behöver inte ha feber för att vara sjuk, vid halsfluss tex så är det inte alls ovanligt med en lätt förhöjd temp som kanske inte ens märks av. Det kan vara lite hosta bara, men egentligen så är hela halsen full av baciller. Sunt förnuft existerar tydligen inte längre på samma sätt. Idag kan man inte stanna hemma från jobbet för att man har snoriga och hostiga barn. Det är inte anledning nog och dessutom så förlorar man så mycket pengar på att vara hemma. Ber om ursäkt redan innan om jag låter lite hård nu, men varför i jäflars väljer man då att skaffa barn?! För barnen kommer alltid först i alla lägen och det är konstigt att andra inte tänker likadant.

mamut1

Med många barn så har jag varit med om många turer med matstrejk och det har alltid varit i korta perioder och alltid ordnat upp sig. Det här som Mathilde har är något helt annat. Även vi tänkte att det var något övergående, och ja det hoppas vi väl på fortfarande. Men nu vet vi bättre och vi låter Mathilde äta precis det hon vill. Jag har fått kontakt med andra som lider av selektiv ätstörning och som har barn med samma problem och det har hjälpt oss att förstå och acceptera bättre sen försöker vi alltid hitta sätt att få i henne tillräckligt med näring. Häromdagen klappade vi händerna för att Mathilde drack saftsoppa till frukost. Innan hon blev sjuk så åt hon korv och makaroner, det har aldrig hänt innan!!! Syskonen klappade händerna och jag grät nästan av lycka. Jag skickade ett klipp till Micke och han trodde inte sina ögon. Det var så stort för oss. Mathilde blev jätteglad av alla hejarop och åt glatt. Det är en svår balansgång, och det måste helt vara på hennes villkor. Hejar man på för mycket så kan det få motsatt effekt också, så det gäller att man är känner av dagsformen.

mamut5

Det man kan stöta på är väldigt mycket åsikter, huruvida man kan välja att ge sitt barn en bulle till frukost tex. Usch så dåligt av mig som mamma att servera det. Men vet ni, jag skiter högaktningsfullt i andras kommentera och åsikter kring det jag väljer att ge mina barn. För oss handlar allt om att få i Mathilde något att äta överhuvudtaget. Mitt tuffa lilla hjärta 💗 Hon är som vilket annat barn som helst, hon har det bara lite svårt med maten.

mamut2

Efter att ha pratat mycket med min mamma om det här så insåg jag att jag troligtvis också har eller haft en selektiv ätstörning. Det var värre när jag var barn. Mamman hade fullt sjå med att få mig att vilja testa andra maträtter än just det jag kunde äta. Jag var också väldigt ”kräsen” och kunde bara äta vissa saker och vissa livsmedel från speciella märken. Levde på mina favoriter, inget annat dög. Jag minns inte att jag var lika liten i min matrepertoar som Mathilde, men tydligen inte långt ifrån. Jag vet ju med mig att jag är lite ”fjantig” med maten och jag har ju vant mig vid att få höra det från andra i hela mitt liv, men jag har aldrig reflekterat över att det kan vara en form av ätstörning.

Ju äldre jag blivit ju mera har jag vågat smaka och äta, stor skillnad från förr. Det är i allt detta en liten tröst i alla fall, det finns hopp om att Mathilde kommer att äta bättre.

Det som oroar mig är när hon ska börja på förskola, hur hon ska klara det. Just nu är det nästan så att jag överväger att ha henne hemma med mig och bebis istället. Eller bara ha henne några timmar då och då. Vi behöver inte bestämma oss just nu utan kommer att ta sommaren och se hur allt utvecklar sig.

Vill man läsa mera om Selektiv ätstörning så kan man läsa HÄR! Bra och nyttig information, tror absolut att man behöver prata mera om det här, så många flera får förståelse.

Idag var en bra dag, Mathilde åt ganska bra. Hoppas morgondagen blir ännu bättre. Sen hade vi finbesök 😍 Men det skriver jag mera om imorgon.

Kram / Madeleine

38
76

Genom att klicka på "Skicka" bekräftar jag att jag har tagit del av Bonnier News personuppgiftspolicy.

© Bonnier Magazines & Brands AB, 105 44 StockholmTelefon: 08-736 53 00