Hela händelsen känns väldigt overklig! Änglavakt!

Hektiska dagar. Det är så mycket nu så jag hinner inte med att uppdatera om allt. Jag somnar ståendes varenda kväll, bokstavligen faktiskt. Jag har varit så så så trött. Nästan utmattad av allt som är runtomkring.

Möten som måste bockas av innan semestern, Olivers student, kommande skolavslutning, och så har jag dragits med en jobbig förkylning som inte velat ge med sig. Jag har varit lite bitter över det, är det inte typiskt att man ska få sånt tråkigt när man har roliga saker som man ser framemot.

Jag hade tänkt att uppdatera om något roligare men det är svårt att fokusera på något annat än det vi fick uppleva igår.

Igår hade vi ett möte inplanerat tidigt på morgonen i Linköping, så vi fick gå upp i ottan för att hinna dit. Det tar ju en stund för oss att åka eftersom det är enkelväg fem mil. Väl där så blev det inte riktigt som vi tänkt. Jag uppdaterade på Instagram om det…

insta1

Usch vilken morgon, svårt att sätta ord på det vi sett och känt. Vi var på ett möte i Linköping på morgonen, parkerade bilen i närheten av Hamngatan. Väl på mötet så hör vi och skräms av en otrolig smäll. Hela byggnaden skakade och alla i rummet ställer sig upp och springer mot fönstret. Micke tog instinktivt tag i mig för att skydda. Vi ser stora rökmoln komma upp precis bredvid där vi va och strax efter så kommer andra människor inspringandes och undrar vad som hänt. De lika ovetandes och chockade som vi. En otroligt obehaglig känsla. Mötet avslutades ganska snabbt och på väg mot bilen igen så insåg vi att det hänt något allvarligt. En stor explosion hade krossat fönster och lägenheter i flera byggnader. Det samlades folk överallt och räddningstjänsten strömmade in. Eftersom vi hade bilen parkerad i anslutning till Hamngatan så försökte vi ta oss fram så vi kunde ta oss därifrån. Det var mycket skadade och chockade människor och jag erbjöd våran hjälp såklart ❤️ Kris och beredskap var snabbt på plats och det var otroligt hur alla hjälpte till 🙏🏼 Hela händelsen känns väldigt overklig och man hinner tänka väldigt mycket på kort tid. Nu när vi väl är hemma igen så kommer andra tankar och man försöker filtrera allt man sett. Man kan aldrig vara förberedd på något sånt här. Var rädda om er ❤️

Det är ett under att ingen mist livet i den här stora explosionen, det var otroligt hemskt att se alla skador. Det var många människor som blev skadade, änglavakt att det bara verkar ha varit ”lindriga skador” med tanke på hur illa det kunde blivit. Och av det vi såg så var det tillräckligt. Usch, det sätter sig på näthinnan. Någon hade fått sin fot söndertrasad, någon annan hade glassplitter i hela huvudet. Det var fruktansvärt. Jag pratade med en farbror som var skärrad över att hans bil blivit helt förstörd.

Någonstans så tänker man ju också tänk om det smäller igen? Med allt otäckt som händer runtomkring i världen så vet man aldrig. Micke som är uppvuxen och kommer från Linköping tänkte direkt på att han vet att det ligger en förskola i närheten. Herregud alla barn, man går ju sönder av alla tankar som cirkulerar. Vi uppdaterades om att alla evakuerats och att alla var okej, tack gode gud!

insta2

Det skrivs i tidningen om att någon kriminell man har koppling till det som skett. Vad det verkar nått mc-gäng relaterat bråk. Jag blir så förbannad så jag kokar! Fega kräk som utsätter andra oskyldiga människors liv! Så förbaskat orättvist! Ta era bråk någon annanstans där ingen annan oskyldig påverkas av ert hink och spade bråk! Jag tycker det är så sjukt!

Nu ska jag krama om mina barn extra mycket och njuta av en dag tillsammans med familjen. Kikar in senare ikväll och uppdaterar om något roligare 💗🙏🏻 Ta hand om er!

Kram / Madeleine

  1. Sus skriver:

    Fruktansvärt! Så här är det att leva i länder i krig fast 100 ggr värre ☹️ Bara tanken på att barn upplever bomber som en naturlig del av sin vardag är för mig obeskrivligt.

    Hoppas de får fast den/de som utförde detta dåd!

  2. Lotte skriver:

    Uschannamej så hemskt 🙁

  3. Emilia skriver:

    Usch vad otäckt! Hoppas ni mår bra. Förstår hur ni känner då jag var med om terrordådet på Drottninggatan i Stockholm.. Tänk på att det kan vara bra att prata ut om det som hänt med någon, även om det inte känns som ni behöver det just nu. Känslorna kommer ofta ett tag efter när man väl insett vad som faktiskt hände.

  4. Anna skriver:

    Fast om någon hade fått sin fot söndertrasad så tycker jag inte att det är bara lindriga skador.

    1. Emilia skriver:

      Det beror väl lite på vad man jämför med. En trasig fot är ju ingenting jämfört med att mista livet till exempel. Sen kan skador ofta se värre ut än de egentligen är pga allt blod.

  5. Tina skriver:

    Vilket trauma!! Sådan tur ni hade, och
    de som bor i husen…

    Många många kramar

Kommentera inlägget

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

LOADING..