ANNONS

Inlägget innehåller annonslänkar

Ni får hjälpa mig att tycka till…

/

Godkväll i stugorna. Hur har ni det?

Jag känner mig lite deppig. Vill att världen ska bli som vanlig igen utan pandemin. Vill kunna umgås med min mamma utan att behöva vara livrädd för att eventuellt smitta henne. Även om hon är vaccinerad så är hon i riskgrupp och man vet inte hur hon skulle klara en infektion. Likaså med hennes man, våran Håkan. Barnens morfar. Vill är ju rädda om dom, men vill samtidigt träffa dom så mycket vi kan. Visst kan man ses utomhus, men det orkar inte min lilla mamma någon längre stund.

Ibland tar tankarna över lite. Tur att man inte tänker inte på det hela tiden, då skulle man nog bli lite knäpp. Men nu när smittspridningen är så stor så gnager det extra mycket. Jag kan väl inte vara ensam om de här tankarna?

En annan sak när jag ändå skriver om det. Jag läste Aftonbaldet imorse, anställda på demensboende i Motala kallades in till jobbet med bekräftad covid. Jag blev så arg! Hade jag haft min mamma där så vet jag inte vad jag hade gjort. En sak är i alla fall säker jag hade blivit vansinnig. Grundbultarna i den svenska coronastrategin har varit att skydda de äldre. Det har man ju definitivt misslyckats med i det här fallet, kanske pga missar i rutinerna? Det stod i artikeln att personalen inte fick byta sina ansiktsmasker om de inte var synligt smutsiga. Ändå har socialstyrelsen tydliga riktlinjer för att det inte får skötas så. Man ska verkligen inte underskatta det här viruset, ibland känns det lite som på lotto, vem som blir riktigt sjuk och vem som klarar sig.

Just nu är både klasskamrater och lärare till våra barn sjuka i covid, Det är väl inte fråga om när våran familjen också får det utan mera om när det sker. Känns oundvikligt.

Hur som, jag längtar efter vanlig vardag och jag saknar våra nära och kära 💗
29C60313-9B17-4C5A-A419-FA10DE874E0D

Ledsen att jag är så ”grå” i tankarna. Försökte råda bot på det tidigare idag. Jag satt och tittade på förra årets karameller, gud så vackert trädgården blommade, och alla underbara färger på dahliorna skapade en palett med regnbågens alla färger. Man blir glad när man ser det. Så medan jag längtar till våren så har jag bestämt mig för att börja bära lite mera färgglada kläder.

Jag vet inte om det här är jag? Ni får hjälpa mig och tycka till. Skulle jag passa i den här –>tröjan?<–

Eller tycker ni den –>här<–är bättre? Ni får bestämma vilken jag ska köpa. Eller tycker ni kanske inte någon av dem? 😅 Jag fick bara sådan lust för mera färger.

Här ser ni några av bilderna jag tittade på idag 🌺

5939DA34-CBB8-4D86-B24A-759730FAE40E
DD0FCDF6-01F7-4DF5-ADC8-EB223CB47301
6B14DF91-89FE-4FA4-A1A6-E786467619C0


Kram / Madeleine

16
© Bonnier Magazines & Brands AB, 105 44 StockholmTelefon: 08-736 53 00